Reflektion, kort och koncis: Tingvall och hans organisation kan från och med nu priotitera bort höstens och vinterns ledarskapskurser, verksamhetsseminarier, handlingplaner och ledningsgrupper. All tid och alla resurser bör samlas till att bearbeta en, en enda fråga:
Vem företräder vi? För vems skull finns vi till?
Är det för att fortsätta arbetet som Världens Bästa Trafikverk, med kunskap och makt att både hålla entreprenörer, politiker och den lille trafikanten stången? Är det för att snirkla sig fram i politikens irrgångar och se till att man oantastat överlever vilken politisk sörja som nu skulle vinna valet. Är det för att med alla tillgängliga medel, inklusive rätten att undanhålla viktig information och bevis för polisväsendet, glorifiera verkets beslut, överhöghet och suveränitet, innebärande att man kan visa siffror på högsta möjliga avfärdandekvot när det gäller den lille trafikantens skadeanmälningar? Att avkräva denne orimliga investeringar i processtid, advokatkostnader och bevisföring för att kunna få rätt till skadestånd motsvarande en självrisk?
Eller finns det någon annan mening? Någon annan som betalar dyra pengar för rätten att kunna framföra sitt fordon på ett rimligt säkert sätt?
Det börjar där. Och till dess Tingvall o co formulerat ett enkelt och tydligt svar på den frågan kommer inget att förändras. I grunden.