Som jag sagt förut så anser jag att folk måste få klä sig som dom vill.
Men jag har funderat på en vinkel av problematiken:
Som jag har förstått det så är en dela av tankarna med Sverigemodellen att undvika dispyter om huruvida vissa ryggmärken liknar andra. Många av de bråk som uppstod i Danmark, även i Sverige härrörde sig till att folk i en klubb var kränkta av att en annan klubb antog snarlika märken och åtnjöt härvidlag respekt som dom inte hade förtjänat.
Oavsett hur mycket man kan anse om att starta bråk/slagsmål över en sådan sak så funderar jag över en sak:
Kan det vara så att Sverigemodellen kan de facto ha minskad mängden våld klubbar emellan, mot för om den inte hade funnits.
Tänk öppet och fritt; vad tror ni om den funderingen?
Här är några små utdrag ur svensk lag. Brottsbalkens andra avdelning, om brotten. En liten del alltså, som kan vara bra att ha med sig som en fond i denna diskussion. Lätt att hitta fram till om man söker på ”svensk lag” eller i vilken gammal lagbok som helst i Brottsbalken.
Man måste fråga sig VARFÖR DESSA LAGAR STIFTATS, alltså vilken funktion de har. Skall de skydda den lilla individen eller….?????
Är det rätt att bryta mot dem för att ersätta dem med en ”nävens lag” eller den ”starkes rätt”, så får man väl tolka din fråga eller…???
Verkligen värt att fundera över !! Här snackar vi inte hastighetsöverträdelser utan tunga grejer !!!
//
5 § Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:393).
6 § Är brott som i 5 § sägs att anse som grovt, skall för grov misshandel dömas till fängelse, lägst ett och högst tio år.
Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen tillfogat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller eljest visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (1988:2).
11 § För försök eller förberedelse till mord, dråp, barnadråp eller sådan misshandel som ej är ringa, så ock för stämpling till mord, dråp eller grov misshandel eller underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. Lag (1991:679).
4 kap. Om brott mot frihet och frid
1 § Den som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller att tvinga honom eller henne till tjänst eller att öva utpressning, döms för människorov till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid.
Är brottet mindre grovt, döms till fängelse i högst sex år. Lag (1998:393).
4 § Den som genom misshandel eller eljest med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller underlåta något, dömes för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan övar tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande, dömes ock för olaga tvång, såframt tvånget är otillbörligt.
Är brott som avses i första stycket grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen innefattat pinande till bekännelse eller annan tortyr.
5 § Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207).
6 § Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter.
Intränger eller kvarstannar någon eljest obehörigen i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg, på upplagsplats eller på annat dylikt ställe, dömes för olaga intrång till böter.
Är brott som i första eller andra stycket sägs grovt, dömes till fängelse i högst två år.
7 § Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (1993:207). //
Det gäller ju att veta vad man väljer !
Jo, nog stör det alltid! kanske inte dom du tänker på, men alla andra som inte vet vad som står för vad!!!! DOM ÄR MÅNGA
