Vad är en långtur?

[Jari69]

Bara nyfiken då många av mina vänner tycker jag kör extremt långt utan att gnälla!

Vad är en dags etapp för er?

Själv kan jag ligga på ca 100 mil utan gnäll på en dag, dygns bästa så här långt är 1837km på 23timmar och 32 minuter..

Så vad är långt och vad kör du för hoj?

 

[honda cbf 500]

80 mil är det längsta jag har kört på en dag men jag tror att om jag biter ihop så klarar jag 100 mil. Frågan är hur många dagar i sträck man klarar att hålla 100 mil om dagen.

184 mil på en dag är en imponerade siffra

//Amir

 

[Sageland]

dygns bästa så här långt är 1837km på 23timmar och 32 minuter..

Ironbutt?

 

[OH-]

Vanlig men ändå konstig fråga.
På väldigt många cyklar är det väl främst timmarna som begränsar. Om jag då kör på bomvägar i Norge kan min begränsning vara till exempel 30 mil och på motorväg håller kroppen 90 mil. Nu snackar vi en gammal trött, bekväm, kropp på hoj utan kåpor

 

[Mirre]

100 mil på en dag får nog betraktas som långt!
Jag och min man har "sportaktiga" hojar (Sv650 resp Buell) och för vår del är dagsturer på max 35-40 mil drägligt, varav ca hälften kan avverkas utan stopp. Visst kan vi köra längre om det kniper men då gör det mest ont i hela kroppen, framförallt dagen efter...

 

[TMax500]

Jo, lite det är märkligt att tala om miltal så här, det är ju ingen tävling, men ändå intressant att se hur olika man resonerar.

60-70 mil har jag gjort några gånger på min Thruxton (med lätt caféstuk) och efter det så smakar efter-hoj-ölen extra gott. 40-50 mil på en dagstur är inget konstigt i min värld. En rejäl tur, förstås, men inte exceptionell. Man får förstås stanna då och då, äta & dricka, tanka, stretcha under färd (Thruxton har ingen guldvingekomfort...).

Att stå upp på fotpinnarna och köra några kilometer då och då gör susen. Blodcirkulationen återvänder till ben och ljumskar. Det beror förstås på hojen, körställningen etc, men runt 100-110 är fartvinden och vindfånget utmärkt på min hoj för att bekvämt kunna stå upp och köra, "lutandes" mot vinden. Nackdelen är att man inget ser i backspeglarna... Och man får en del konstiga blickar när man står upp och kör på landsvägen!

Vill man inte köra i 110 uppe på benen, så kan man ta för vana att ställa sig upp i samhällen, 50-sträckor å så. Fast man ser ju inte särskilt cool ut när man rullar förbi den lokala korvmojen, ståendes på fotpinnarna - om det nu är viktigt...

 

[honda cbf 500]

det vore intressant att se om ngn har erfarenhet av att hålla 100 mil om dagen i flera dygn i sträck.

Ska man åka långt, tex spanien, för att det inte ska ta alltför långt tid för att komma dit antar jag att man måste hålla 80-100 mil om dagen. Man måste vara rätt sliten efter 3-5 dygn. Sen finns det ju bekväma hojar och mindre bekväma hojar.


//Amir

 

[LC4ever]

Frågan är, dina 100mil, är det på V-Strom eller GSX?

Med en Guldvinge så är ju 100mil inga problem men på en KTM 640SM, inte en chans.
Körde 80mil i ett sträck med min KTM 950SM och 50mil med min 640SM, det var en pina, dessa hojjar är inte byggda för touring.
Däremot skulle inte 100mil med min 990Adventure vara några problem.
Sedan handlar det nog mer om antalet timmar än sträcka.

 

[mule]

Det beror förstås en del på vägtyper och väderlek. Det längsta jag åkt i Sverige är från Alsån utanför Överkalix till Kumla 110 mil på 16 timmar på en FJR 1300. Då var det kanonväder. Det gick utan problem.

Vid ett annat tillfälle har jag åkt från Aurach utanför Kitzbühel till Puttgarden 107 mil med en Gold Wing på Autobahn och i regn i stort sett hela vägen. Då tycker jag att det var betydligt jobbigare att åka genom Tyskland även om det skedde mestadels på Autobahn. Det berodde förstås på vädret.

Vad är långt? På en FJR 1300 åker man 60-70 mil på en dag utan problem även här i Sverige och skapligt lagligt. Mer än så då börjar jag kalla det långt.

 

[Hampe]

Hur långt är ett snöre?


Din distans är väldigt mycket längre än vad de flesta är roade av att köra, eller ens klarar av att tillryggalägga om man så får flera dygn på sig.
Inget fel i något av det - hojåka skall vara roligt, och det är bara man själv som kan säga vad man själv är road av.

Ändå finns det en liten men växande skara som är roade av att tänja på gränserna och låta milen rulla in under hjulen på allvar.
Jag vet att det låter knäppt för de flesta andra, men har man fått milsjukan är det bara mer mil som hjälper.


Om du känner för det kan du följa reglerna för en Saddlesore här: www.ironbutt.se och låta certifiera dig nästa gång du är ute och tar en sväng. Det är för dom allra flesta insteget till en helt ny värld där man träffar folk som har en liknande inställning till hur en hoj skall användas.

...eller nöj dig med att veta att du är en av ytterst få MC-åkare som trivs ombord på din hoj ett dygn i sträck.
Den sträcka som du kört på ett dygn är ju faktiskt högre än vad många cyklar får rulla på en hel säsong...

Det viktiga är att man trivs med det man gör, och passar man inte för att ligga ute ett dygn i sträck - eller mer så skall man låta bli!

Den som har intresset kan gärna lägga gärna lite tid på sidorna www.ironbutt.se, www.ironbutt.com och www.ironbutt.org och häpna över de prestationer som görs world wide, varje dag, året om.

Fantastiska reseskildringar - både yttre och inre...



Hampe

 

[Jåke]

Ytterst personlig fråga, och jag tycker nog som flera andra att det snarare är tiden än sträckan som gör att det blir långt. Det finns gott om människor som har långtur när de lyckas köra 10 mil med 2 pauser och knappt hinner med på en kväll.

Långt för mig är egentligen allt över säg 35 mil. Det är ungefär vad jag tycker är bekvämt att köra en eftermiddag eller kväll innan det tar för lång tid. Typ 17-20 mil enkel resa för en kopp kaffe och sedan hem igen på vägar där man får KÖRA och inte bara frakta rumpan för att det ska bli långt. Är det motorväg kan 7 mil vara oöverstigligt långt...

Sen är det nyansskillnad, jag kör inte mer än 9-10 timmar på en dag och det är kanske 70-75 mil om man bara nöter. Runt 50 mil har jag annars en bekvämlighetsgräns... Kan åxå vara 20 mil om man ska stanna för sightseeing hela tiden, men tröttheten blir densamma.

Hojen en Aprilia Tuono vilket funkar bättre än tidigare Fireblade och GSX-R, även om Honda'n hade oanade touringkvalitéer.

Edit: Längsta körning jag gjort var förresten från Adenau vid Ringen till Edsbyn, Hälsingland. Jag tror sträckan landade på närmare 160 mil och det tog lite mer än ett dygn inklusive middag för att göra av med D-Mark och kort övernattning på gräsmattan vid en mack i väntan på morgonfärjan vid Puttgarten, samt såklart färjan från Fredrikshavn. Men roligt var det ju inte...

 

[hobbe]

Hur långt är ett snöre?


Din distans är väldigt mycket längre än vad de flesta är roade av att köra, eller ens klarar av att tillryggalägga om man så får flera dygn på sig.
Inget fel i något av det - hojåka skall vara roligt, och det är bara man själv som kan säga vad man själv är road av.

Ändå finns det en liten men växande skara som är roade av att tänja på gränserna och låta milen rulla in under hjulen på allvar.
Jag vet att det låter knäppt för de flesta andra, men har man fått milsjukan är det bara mer mil som hjälper.


Om du känner för det kan du följa reglerna för en Saddlesore här: www.ironbutt.se och låta certifiera dig nästa gång du är ute och tar en sväng. Det är för dom allra flesta insteget till en helt ny värld där man träffar folk som har en liknande inställning till hur en hoj skall användas.

...eller nöj dig med att veta att du är en av ytterst få MC-åkare som trivs ombord på din hoj ett dygn i sträck.
Den sträcka som du kört på ett dygn är ju faktiskt högre än vad många cyklar får rulla på en hel säsong...

Det viktiga är att man trivs med det man gör, och passar man inte för att ligga ute ett dygn i sträck - eller mer så skall man låta bli!

Den som har intresset kan gärna lägga gärna lite tid på sidorna www.ironbutt.se, www.ironbutt.com och www.ironbutt.org och häpna över de prestationer som görs world wide, varje dag, året om.

Fantastiska reseskildringar - både yttre och inre...



Hampe

Kollade igenom den svenska regelverket och tyckte nog att det var lite väl överseriöst.
2 vittnen på att man startar och kvitton hela vägen samt att man har ytterliggare 2 vittnen på att man stannar ?
nej tack, då är det inte för min egen skull jag gör en sådan resa..
så jag avstår nog från deras sätt att räkna på det.
kvitton osv kan man ju tycka är ok, men när folk skall bevittna saker osv nja då går det över till något annat.

som mest på samma tripp har jag nog kört ca 80-85 mil i ett relativt sträck.
cbr 1000 rr

 

[Molgan]

100 mil på en dag får nog betraktas som långt!
Jag och min man har "sportaktiga" hojar (Sv650 resp Buell) och för vår del är dagsturer på max 35-40 mil drägligt, varav ca hälften kan avverkas utan stopp. Visst kan vi köra längre om det kniper men då gör det mest ont i hela kroppen, framförallt dagen efter...

Längsta dagsetappen jag gjorde på min SV650 var ca 110 mil sträckan Växjö-Umeå. Utan en Airhawk hade det nog inte gått, fick träsmak efter 15 utan. =)

 

[Roberth]

Kollade igenom den svenska regelverket och tyckte nog att det var lite väl överseriöst.
2 vittnen på att man startar och kvitton hela vägen samt att man har ytterliggare 2 vittnen på att man stannar ?
nej tack, då är det inte för min egen skull jag gör en sådan resa..
så jag avstår nog från deras sätt att räkna på det.
kvitton osv kan man ju tycka är ok, men när folk skall bevittna saker osv nja då går det över till något annat.

som mest på samma tripp har jag nog kört ca 80-85 mil i ett relativt sträck.
cbr 1000 rr

Kan bara instämma. Något att flasha med när man beställer öl i baren men inte värt ett skit egentligen.

Till trådskaparen: Körningar som kräver tankstopp är att betrakta som långtur för mig. Jag har sträckört från Adenau hem till Uppsala en gång. Ganska värdelöst måste jag säga då jag inte rörde hojen resten av sommaren.

 

[Triumph int]

Du går in på macken och visar dom blanketten när du tankar,
där har du vittnen.

Annars kan man fixa kvitton av kompisar,
därför är det bra med vittnen.

Jag tror dom på macken tycker det är en kul grej och skriver på.


Annars så är det skillnad om man är på transport eller på finåkning.
Man vill ju sitta och snacka över en kaffe och ha det bra, detta gäller
ju inte om man är i transportläge då är det mil som gäller.

Men 20 - 40 på en fintur och max 100 på transport.

 

[Elving Solli]

Hellre smil än mil.

---- Men roligt var det ju inte...

Mitt i prick Jåke

Hellre smil än mil- Hellre frid än tid-
Livet är det enda race där ingen av oss vill komma först i mål.


Men framför allt: Åt var och en vad just den tycker är det bästa här i livet.

Kom ihåg att leva din egen dröm och ingen annans.

Hälsningar Elving (Som ändå alltför ofta åker både för långt och för fort .

 

[Marie]

Till trådskaparen: Körningar som kräver tankstopp är att betrakta som långtur för mig. Jag har sträckört från Adenau hem till Uppsala en gång. Ganska värdelöst måste jag säga då jag inte rörde hojen resten av sommaren.

Ja det lät ju ganska illa att det fick sådana följder. Mitt rekord nämnde jag i tråden om järnröv på Kemora (Jag har redan kört 182 mil på 21 tim 25 min, (Hermagor-Vejbystrand via Großglockner Hochalpenstraße, Lillebælt-, Storebælt- samt Öresundsbron) och den gången var jag ute på veckans kvällstur med Engelholms MCK 11 timmar efter hemkomsten (ett lagom sovpass). Jag hade inte vittnen vid start och mål, men däremot tankkvitton, så något diplom är inte att tänka på. Det räcker så väl attjag själv vet.

Det är dock inget jag rekommenderar om man inte har en bekväm hoj. Däremot kör jag ju regelmässigt Rostock-Hermagor över dan (runt 12-13 timmar beroende på trafiksituation) och det är cirka 114 mil med fyra alppass inlagda på sträckan (jag undviker helst långa tunnlar med hoj), och jag upplever inte den sträckan som lång, bara en lagom dagsetapp.

 

[Hampe]

Kan bara instämma. Något att flasha med när man beställer öl i baren men inte värt ett skit egentligen.

Vassegod; det får du tycka och tro om du vill.
I praktiken är det inte så många som tar med sig sina diplom ut på krogen, det kan jag lova dig - och att sitta och skrävla om körningar utan att kunna belägga det...? Tja, snack har alltid varit billigt...

Den som gör en IBA-resa för någon annan skull än sin egen gör det av fel anledning! Finns ingenstans grupptryck och tuppkam är så malplacerat som just här.

För egen del satte jag min första IBA-körning 2008, och jag tror inte att man här inne på detta forumet upplevt mig som speciellt flashig med just detta under åren som gått. Jobbig på andra sätt, kanske - men knappast någon som skrävlar med mitt IBAeri. Inte i baren heller...
Faktum är att jag snarare mörkar det än skryter om det - just för att det är så få som förstår vad det egentligen handlar om.

Extrem långkörning är i första hand en inre resa. Det är meningslöst att försöka förklara känslorna och insikterna man kan få under ihållande körning, men dom som fortsätter göra nya körningar år efter år kanske är något på spåren...?

Jag har haft förmånen att få träffa åtskilliga IBA-åkare med grymma LD-prestationer i bagaget - den enda gemensamma nämnaren man möjligen kan urskilja är lågmäldhet, eller är det kanske självinsikt? Sjukdomsinsikt?
Något är det!

Kollade igenom den svenska regelverket och tyckte nog att det var lite väl överseriöst.
2 vittnen på att man startar och kvitton hela vägen samt att man har ytterliggare 2 vittnen på att man stannar ?
nej tack, då är det inte för min egen skull jag gör en sådan resa..
så jag avstår nog från deras sätt att räkna på det.
kvitton osv kan man ju tycka är ok, men när folk skall bevittna saker osv nja då går det över till något annat.

IBA-reglerna bestäms centralt och håller höga krav på verifikationer och vidimeringar bara för att värdet på en certifiering skall vara lika hög överallt, var i världen körningen än är gjord.

Auditörerna som går igenom din körning är utbildade och arbetar även dom efter en mall som är likadan i alla länder där IBA är etablerade - värdet på ett IBA-certifikat skall aldrig kunna ifrågasättas.

Kvittona är dels för att kunna belägga sträckan som körts, men även för att med hjälp av tidstämplarna kunna bedöma rimligheten i körningen, samt hålla koll på eventuell överhastighet.

Vad gäller start och målvittnen så skiljer sig Sverige faktiskt lite från normen som kräver ett start- respektive ett målvittne för de enklare körningarna, men två + två vittnen för gold och extreme.
Sverige kräver genomgående två + två vittnen.
Anledning till detta är inte helt klar för mig, men något problem upplever jag det inte som. Jag kör inte för några random startvittnens skull, jag kör för min egen skull - för att det är roligt, och faktiskt dessutom på något sätt utvecklande.



Hampe

 

[hobbe]

IBA-reglerna bestäms centralt och håller höga krav på verifikationer och vidimeringar bara för att värdet på en certifiering skall vara lika hög överallt, var i världen körningen än är gjord.

Auditörerna som går igenom din körning är utbildade och arbetar även dom efter en mall som är likadan i alla länder där IBA är etablerade - värdet på ett IBA-certifikat skall aldrig kunna ifrågasättas.

Kvittona är dels för att kunna belägga sträckan som körts, men även för att med hjälp av tidstämplarna kunna bedöma rimligheten i körningen, samt hålla koll på eventuell överhastighet.

Vad gäller start och målvittnen så skiljer sig Sverige faktiskt lite från normen som kräver ett start- respektive ett målvittne för de enklare körningarna, men två + två vittnen för gold och extreme.
Sverige kräver genomgående två + två vittnen.
Anledning till detta är inte helt klar för mig, men något problem upplever jag det inte som. Jag kör inte för några random startvittnens skull, jag kör för min egen skull - för att det är roligt, och faktiskt dessutom på något sätt utvecklande.

Hampe

Precis, överarbetat, om man pratar om värdet i en certifiering, men hallå ?
Jag köper att man säger att man skal lämna in kvitton som bevis för resan.
det känns väl ganska ok, eller om man valde att ta med en gps och visa spåret eller liknande.
men när man börjar blanda in vittnen mm så njah då är det något annat..
hade man kunnat skicka in kvitton och få en tygmärke att sy på ryggan eller liknande så visst fine det hade varit ok.
men med ett regelverk där man skall skicka in blanketter för registrering av förare och passagerare vittnen osv njah det är lite väl mycket

ang att man inte skall kunna ifrågasätta, så är det ju inte svårt att tänka sig att man kan stoppa in hojen i en bil efter första tankningen och så kör polaren, h*n tankar ca 15 liter vid varje stopp med bilen och så åker man vidare i bilen och när man kommer till slutet så kör man sista sträckan med hojen.
skall man ändå frakta hojen så är ju sådant enkelt att fixa det på det viset.

En fråga dock, du skrev att man håller koll på ev överhastighet, menar du med det att man inte kan bli "certifierad" om man kör för fort ?

 

[Roberth]

Vassegod; det får du tycka och tro om du vill.
I praktiken är det inte så många som tar med sig sina diplom ut på krogen, det kan jag lova dig - och att sitta och skrävla om körningar utan att kunna belägga det...? Tja, snack har alltid varit billigt...


Hampe

Nu var "krogen" inte bildligt menat.

Sedan förstår jag inte riktigt vad du menar i resten av texten när du säger att det är en "inre resa" (vilket jag fullständigt håller med om) och samtidigt måste ha diplomet för att kunna belägga skravlet. Den inre resan räcker för mig.

Är det förresten någon här inne som inte kan belägga sina resor?
Kontoutdrag och dylikt går ju att söka rätt långt tillbaka...