dygns bästa så här långt är 1837km på 23timmar och 32 minuter..
Hur långt är ett snöre?
Din distans är väldigt mycket längre än vad de flesta är roade av att köra, eller ens klarar av att tillryggalägga om man så får flera dygn på sig.
Inget fel i något av det - hojåka skall vara roligt, och det är bara man själv som kan säga vad man själv är road av.
Ändå finns det en liten men växande skara som är roade av att tänja på gränserna och låta milen rulla in under hjulen på allvar.
Jag vet att det låter knäppt för de flesta andra, men har man fått milsjukan är det bara mer mil som hjälper.
Om du känner för det kan du följa reglerna för en Saddlesore här: www.ironbutt.se och låta certifiera dig nästa gång du är ute och tar en sväng. Det är för dom allra flesta insteget till en helt ny värld där man träffar folk som har en liknande inställning till hur en hoj skall användas.
...eller nöj dig med att veta att du är en av ytterst få MC-åkare som trivs ombord på din hoj ett dygn i sträck.
Den sträcka som du kört på ett dygn är ju faktiskt högre än vad många cyklar får rulla på en hel säsong...
Det viktiga är att man trivs med det man gör, och passar man inte för att ligga ute ett dygn i sträck - eller mer så skall man låta bli!
Den som har intresset kan gärna lägga gärna lite tid på sidorna www.ironbutt.se, www.ironbutt.com och www.ironbutt.org och häpna över de prestationer som görs world wide, varje dag, året om.
Fantastiska reseskildringar - både yttre och inre...
Hampe
Längsta dagsetappen jag gjorde på min SV650 var ca 110 mil sträckan Växjö-Umeå. Utan en Airhawk hade det nog inte gått, fick träsmak efter 15 utan. =)100 mil på en dag får nog betraktas som långt!
Jag och min man har "sportaktiga" hojar (Sv650 resp Buell) och för vår del är dagsturer på max 35-40 mil drägligt, varav ca hälften kan avverkas utan stopp. Visst kan vi köra längre om det kniper men då gör det mest ont i hela kroppen, framförallt dagen efter...
Kollade igenom den svenska regelverket och tyckte nog att det var lite väl överseriöst.
2 vittnen på att man startar och kvitton hela vägen samt att man har ytterliggare 2 vittnen på att man stannar ?
nej tack, då är det inte för min egen skull jag gör en sådan resa..
så jag avstår nog från deras sätt att räkna på det.
kvitton osv kan man ju tycka är ok, men när folk skall bevittna saker osv nja då går det över till något annat.
som mest på samma tripp har jag nog kört ca 80-85 mil i ett relativt sträck.
cbr 1000 rr
---- Men roligt var det ju inte...
Till trådskaparen: Körningar som kräver tankstopp är att betrakta som långtur för mig. Jag har sträckört från Adenau hem till Uppsala en gång. Ganska värdelöst måste jag säga då jag inte rörde hojen resten av sommaren.
Kan bara instämma. Något att flasha med när man beställer öl i baren men inte värt ett skit egentligen.
Hobbe skrev:Kollade igenom den svenska regelverket och tyckte nog att det var lite väl överseriöst.
2 vittnen på att man startar och kvitton hela vägen samt att man har ytterliggare 2 vittnen på att man stannar ?
nej tack, då är det inte för min egen skull jag gör en sådan resa..
så jag avstår nog från deras sätt att räkna på det.
kvitton osv kan man ju tycka är ok, men när folk skall bevittna saker osv nja då går det över till något annat.
IBA-reglerna bestäms centralt och håller höga krav på verifikationer och vidimeringar bara för att värdet på en certifiering skall vara lika hög överallt, var i världen körningen än är gjord.
Auditörerna som går igenom din körning är utbildade och arbetar även dom efter en mall som är likadan i alla länder där IBA är etablerade - värdet på ett IBA-certifikat skall aldrig kunna ifrågasättas.
Kvittona är dels för att kunna belägga sträckan som körts, men även för att med hjälp av tidstämplarna kunna bedöma rimligheten i körningen, samt hålla koll på eventuell överhastighet.
Vad gäller start och målvittnen så skiljer sig Sverige faktiskt lite från normen som kräver ett start- respektive ett målvittne för de enklare körningarna, men två + två vittnen för gold och extreme.
Sverige kräver genomgående två + två vittnen.
Anledning till detta är inte helt klar för mig, men något problem upplever jag det inte som. Jag kör inte för några random startvittnens skull, jag kör för min egen skull - för att det är roligt, och faktiskt dessutom på något sätt utvecklande.
Hampe
Vassegod; det får du tycka och tro om du vill.
I praktiken är det inte så många som tar med sig sina diplom ut på krogen, det kan jag lova dig - och att sitta och skrävla om körningar utan att kunna belägga det...? Tja, snack har alltid varit billigt...
Hampe