Nej, jag påstår inte att instruktörerna saknar kunskap av korrekt teknik. Jag påstår att de (i regel) skanar erfarenhet av hojtypen.
Så mitt citat från ditt tidigare inlägg stämmer inte?
Jag vet inte hur du gör, men jag har fått många tips i form av: "När det känns som att ....., så kan du tänka på att ....." Eller: "När du tror att ...., så kan du förmodligen ....... ännu mer"
Pedagogik hänger ihop med oss människor. Vi människor lär på olika "kanaler" (se/höra/känna/göra). Dessa "kanaler" finns hos alla människor oavsett vilken hojtyp han/hon kör. Olika människor lär olika bra på olika kanaler varför ju fler kanaler vi instr. kan "sända på" parallellt desto större chans att mottagaren förstår vad vi försöker lära ut!
Jag använder mig av en mix av sk aktiverande pedagogik & förmedlande pedagogik och försöker, som alla andra, "sända" på så många kanaler som möjligt parallellt.
Du hade synpunkter på pedagogiken i tidigare inlägg rörande just customåkare. Vilken pedagogik anser du funkar bäst på just customåkare och på vilket sätt skiljer sig den pedagogiken från så som SMC´s instruktörer generellt jobbar (BKK/SHK)?
En instr. bör försöka vara så tydlig och konkret som möjligt för att deltagaren inte skall missuppfatta vad instr. vill att han/hon skall pröva. Det vi gör är att vi ber delt., baserat på vad vi observerat, att pröva en förändring jämfört med hur han/hon gjorde tidigare och därefter KÄNNA om det känns bättre eller ej. Men själva korrigeringen är väldigt konkret (du kallar det teori).
Varför känsla? Enkelt! Vi förändrar inget som vi inte anser känns BÄTTRE än tidigare!
Att få nån som trycker ett finger i axeln på en för att visa hur konstigt man sitter osv är till stor hjälp.
Just sittställning är det absolut enklaste att se/observera och därefter korrigera som instr.
Och visst har du rätt, men jag har heller aldrig hävdat att påslag ska ske på olika platser för olika hojtyper el. dyl.
Nej, och jag har (åter igen) aldrig heller påstått det!!!
Jag hävdar att lärandet handlar om KÄNSLA, vilket du verkar se som hokuspokus.
Har jag aldrig sagt/skrivit!
Som jag skriver ovan, känslan måste vara positiv för att vi skall färndra! Men du/jag/vi kan inte lära ut en känsla. Hur förmedlar du den?
Det blir oerhört flummigt om någon skulle instruera dig/mig/andra genom att ex. säga:
"Åk ut på banan och börja gasa när det känns bra!"
Delt. frågar:
- Hur mycket?
Du svarar:
- Ge gas så det pirrar lite i magen!
Delt.
- Hur mycket skall det pirra?
- Skall det pirra högt upp, längre ner?
- Skall det pirra på ytan direkt under huden eller djupare?
... osv.
Detta är inget annat än flum, flum, flum och väcker mer frågor/funderingar hos delt. än det rätar ut. Instruerandet/coaching bör vara så distingt/konkret som möjligt för att inte förvirra och skapa en känsla av obehag/osäkerhet. Tveksamma förare är farligare (rent generellt) än dem som känner trygghet!
Det är säkert möjligt för en extremteoretiker att lära sig köra hoj bra genom att bara förstå fysiken bakom det.
Det tror inte jag!
Och om du nu är ute efter att jämföra hur många modeller eller hur många mil hoj du/jag kört så glöm det! Jag gör inga sådana jämförelser eftersom det bara anses som skryt!
För de allra flesta handlar det mer sannolikt om att hitta just KÄNSLAN. Så när du ifrågasätter värdet i det undrar jag lite vad du egentligen lär ut under dina kurser?
Jag har aldrig ifrågasatt att känsla finns med under inlärning eller körning MEN det är inte så vi lär ut att köra mc. De flesta, som inte har någon liknande utbildning eller erfarenhet (vissa skaffar sig den själv vilket också funkar), kör på just känsla. Och det kan funka alldeles utmärkt så länge man har tur och inte kör över de gränsler som finns.
Kruxet med att köra enbart på känsla är att man har ingen aning om varför man kraschade tex. OM man gör det. Man har också oerhört svårt att veta EXAKT var går gränsen för...däck/bromsar/lutningsvinkel osv. osv. dvs. man VET inte vilka marginaler man har. Och om man dessutom inte vet exakt HUR man gör hur skall man då kunna förbättra sig/utvecklas? Det är ju trots allt en massa konkreta rörelser/handgrepp som utförs och om man inte vet VILKA rörelser, HUR, när/var, hur mycket och hur snabbt man gör dessa handgrepp/rörelser hur skall man då kunna göra dem snabbare/mer/mindre dvs. utvecklas? Känsla funkar dåligt här!
Eftersom de flesta instruktörer jag stött på ofta hänvisar till känsla, körställning osv så förväntade jag mig att dessa tips skulle finnas även customåkare till hands, men vi gör ju inte mer än svänger, gasar, bromsar och växlar så det kanske är överflödigt?
Som sagt var, körtekniken, med undantag av just sittställning skiljer inget så svaret blir, en customförare får exakt lika mycket/samma coaching där ETT exempel kan se ut så här:
Övrning Gaskontroll
Uppgift: Åk ut och försök använda korrekt gaskontroll enl. vad vi precis gått igenom.
Instr. plockar in en delt. som påbörjar gas för sent.
- Hur kändes motorcykeln i början av kurvan under bron?
- Lite vinglig!
- När började du lägga på gas?
- Ung. i mitten skulle jag tro!?
- Hur skulle motorcykeln kännas i början av kurvan om du började gasa lite tidigare?
- Förmodligen stabilare!
- Bra, åk ut och pröva!
När delt. kommer in frågar man "Hur känndes det nu?"
Som du märker jobbar jag/vi mycket med frågor baserade på känslor MEN själva coachingen vad gäller körtekniken är konkret och precis (inget flum här inte
).