Under mina snart 26 år på hoj så har jag nog mött nästan alla typer av förare och jag tycker nog att man kan generalisera lite grann.
Den unga föraren väljer ofta (inte alltid) en sporthoj, det passar bra med ungdomligheten och den machoattityd som ofta finns bland unga, manliga förare, det kan också vara en fråga om grupptryck bland polarna. Den äldre föraren väljer ofta (inte alltid) en customhoj och det finns många orsaker, visst kan det vara dåliga knän/låg sadelhöjd eller bara det faktum att vederbörande tycker att det är en snygg hoj. Men det kan också i det här fallet vara fråga om grupptryck, är man 55+ så köper man inte en Golf GTI, då anses man lite omogen bland kompisarna.
Alla köper vi ju hoj med hjärtat, det är få som köper en cykel av praktiska skäl annat än att touringnissen väljer en touringhoj och offroadnissen gör det inte
Eftersom vi är människor och väljer med hjärtat så blir det ju väldigt olika skäl för hojköpet. Jag vet customåkare som gärna skulle köra sporthoj men inte vågar därför att polarna skulle garva, och vice versa. Jag har träffat en del sporthojsåkare som köpt custom och skiter i att polarna garvar, det tyder ju på en mognad i intellektet som är beundransvärd. Jag har också träffat customåkare som gjort slag i saken och testat en sporthoj, sen är dom i regel fast eftersom det är vansinnigt skoj att köra sporthoj, så är det bara, precis som att välja mellan en Ferrari och en Volvo 240.
Men, och detta är ett stort Men! Vi har den mänskliga faktorn som är ungefär 80/20, dvs 80% människa, 20% hoj i MC-ekvationen. Detta gäller då förare som Rossi och hans kollegor, i normalknutteförfarandet så är det förmodligen mer, kanske 90/10. Det innebär i praktiken att det inte spelar någon roll vilken hoj man kör, det är därför vi hör historier som att en sporthoj blir frånkörd av en custom.
Nå, vad är poängen med detta långa inlägg då? Jo, det enkla faktum att man blir bra på det man tränar på. Varför blir en ung kille på sporthoj duktig på att köra på bakhjulet? Jo för att han tränar på det såklart. Detta innebär INTE att han är en duktig förare, det innebär alltså bara att han är duktig på det han tränat på. Varför är en tävlingsförare så snabb? Jo han har kört samma kurva 1000 gånger och han vet statistiskt att han har 99,99% chans att komma igenom kurvan utan att vurpa, detta innebär INTE att han är bra på att köra på bakhjulet. En knutte som kör 3000 mil hoj per år är alltså INTE per definition allmänt duktig på att köra hoj, han/hon är duktig på att åka E4:an.
Många yngre sporthojsåkare tycker att dom är bättre på att tekniskt sätt framföra en hoj, och det är dom i många fall, men vad den rutinerade touringåkaren är mycket bättre på är förmågan till omdöme och riskbedömning vilket är den viktigaste egenskapen man måste ha för att överleva i trafiken. Ingen av grupperna är per definition en "duktig" förare utan det krävs att vederbörande är tränad i alla förmågor. Det finns bara en plats att göra detta på med minimal riskinsats och det är på bana. Det är bara där man kan ta sin hoj till gränsen och tillbaka på ett "riskfritt" sätt och det är bara där man per definition kan bli en skicklig förare. En touringräv med 40000 mil i trafiken bakom sej som tränar upp sin förmåga att köra på en bana är definitivt den som är bäst rustat att kallas en duktig MC-förare, man kan aldrig lära sej erfarenhet.
Sen blir man aldrig fullärd vilket ju är det som åtminstone mej att tycka att det år efter år är det roliga med att köra hoj...
