Själv körde jag ner hojen i garaget den 7/11 och sedan kom snön och kylan den 9/11... Hade hoppats på fler hojdagar men tror jag får ge upp nu, tempraturen ser inte ut att gå över +0 grader på 10 dagar till! dessutom skall jag försöka hitta en besiktningstid innan 31 mars också.. :-(
Fast hoppas ju på fler mil i år! ;-)
Då höll jag ut längre än du - fast du nog har lite mildare ute på slätta än jag bortom Kilsbergen..
Körde senaste tio milen på måndagen 8:e. På tisdagen kröp temperaturen under nollan i vägbanan hela dygnet och har inte tagit sig över sedan dess.
Nä, jag har nog gett upp för i år. En månad kortare säsong än förra året. Det får bli bra med blidväder om asfalten ska smälta fram och dessutom torka upp så inga isfläckar bildas.. Mycket underkylda avsnitt här i trakterna. Nu har även flera avsnitt ny asfalt. Man ska såklart inte klaga på ny asfalt, om bara kvalitén är ok, men den är förrädisk i sin svarthet runt nollgradigt.
I näst sista veckan blev det en tvådagarstur till Blekinge på slingriga vägar genom Västergötland, Småland (lite Skåne). På de 120 milen stötte jag på mindre än femtio bilar ute på landsvägarna. Frånsett då fåtalet tankbesök i någon större ort. Såhär i efterhand skulle jag tagit fyra dagar på mig istället. Frihetskänslan på topp där vägarna var bara mina. På somrarna vimlar det av turist- och semestertrafik på dessa vägar. Nu en enda tysk husbil (med småbil på bilsläp). Men den var parkerad, vid norra bron på Sirkön i Åsnen. Förstörde fotovyn genom bokskogens korridor..
Man inser snabbt att värmehandtag är bästa tillbehöret på hojen - komfort som på sommaren med foderlösa handskar och vad bättre är - en mindre bylsig jacka så rörligheten var riktigt god. Tills det börjar regna ihållande.
Därnere var hösten inte helt avslutad - ändå hade man i Skåne hunnit halkbekämpa med sandbilen mitt ute i skogen. Vacker skog men med tidvis stor lövhalka så man slets mellan att njuta av omgivningen och ha rejäl koll på underlaget utan för den skull tappa tempo och krypa. Lite som ett släktkalas mao.. Påtaglig ambivalens och man somnade fort väl hemma i egna sängen. Hade varit en bra uppvärmning för vinteråka - om jag hade haft en passande hoj. Tids nog..
Hamnar lite i smådeppig obalans utan adrenalinet från körandet. Motion hjälper till viss del - men det är torftig föda för anden. En slingrig väg utan andra (fyrhjuliga) trafikanter däremot. Djefla vinter!
http://www.lysator.liu.se/~halldorf/Blekingetur%20nov%202010/