varför åker vissa båge och andra inte

Icelander

New member
Tjena alla där ute
jag är precis ny här så det skall bli kul att lär känna alla.
jag har en liten fundering...
Vad är det som gör att vissa gillar att åka mc och andra inte???
själv kommer jag från en familj där ingen har någonsin åkt båge, jag har en morbror som åker men det är allt. Ändå så älskar jag kännslan av frihet och totalt lugn i själen som infinner sig när jag är ute och åker.
Min fru har inte alls nån förståelse för detta....:(, jag håller på och försöker vända om henne så hon också skall bli lika frälst som jag.. jag SKALL lyckas med det:D.
Så min fråga ut till er alla är helt enkelt om nån har några synpunkter eller teorier till varför det kan vara så.
ha det bäst så länge alla där ute.
 

Bänkad o Klar

New member
Hej och välkommen in i gemenskapen :)

.............Min fru har inte alls nån förståelse för detta....:(, jag håller på och försöker vända om henne så hon också skall bli lika frälst som jag.. jag SKALL lyckas med det:D.

När du har lyckats med det, var bussig och tala om hur du gjorde :rolleyes:

hälsningar
Jojje
 

jan-olovj

Active member
Jag tror att man måste våga. Jag är en ganska försiktig person till min läggning, och det var en jätteprestation första gången jag provade, hade någon sakt till mig att det klarar du aldrig så hade jag backat, men som tur var fullföljde jag och var fast. Skaffa hoj och få köra var det bästa jag gjort som vuxen, det har gett mig massor. Förutom att våga skall man nog ha en längtan att få köra MC.
 

Bänkad o Klar

New member
Jag tror att man måste våga. Jag är en ganska försiktig person till min läggning, och det var en jätteprestation första gången jag provade, hade någon sakt till mig att det klarar du aldrig så hade jag backat, men som tur var fullföljde jag och var fast. Skaffa hoj och få köra var det bästa jag gjort som vuxen, det har gett mig massor. Förutom att våga skall man nog ha en längtan att få köra MC.

Oh yes, det ligger mycket i vad du skriver. Dessutom tror jag att nyfikenheten spelar en stor roll.
/Jojje
 

Maru

New member
Tjena alla där ute
jag är precis ny här så det skall bli kul att lär känna alla.
jag har en liten fundering...
Vad är det som gör att vissa gillar att åka mc och andra inte???
själv kommer jag från en familj där ingen har någonsin åkt båge, jag har en morbror som åker men det är allt. Ändå så älskar jag kännslan av frihet och totalt lugn i själen som infinner sig när jag är ute och åker.
Min fru har inte alls nån förståelse för detta....:(, jag håller på och försöker vända om henne så hon också skall bli lika frälst som jag.. jag SKALL lyckas med det:D.
Så min fråga ut till er alla är helt enkelt om nån har några synpunkter eller teorier till varför det kan vara så.
ha det bäst så länge alla där ute.

Tjena,

ja du. Det är ett mysterium.:D Vad är det som de inte ser i denna fantastiska hobby?

Man har ju olika intressen och för en som inte gillar hojar what so ever har ju väldigt svårt att förstå tjusningen utan förknippar det oftast med tok-körningar i höga farter....

Alla tycker inte hojåkning är kul. Det får man acceptera.
Kanske kommer den dagen när jag också tröttnar, vem vet.

Min mor provade "lättviktare" när hon var ung....men oroar sig för att jag ska gå omkull, sånna är mödrar.

Många som har hoj slutar köra när de får barn. De vill inte göra barnet faders-/ moderslöst heter det. Full respekt för det, man sitter mer oskyddat helt klart. Men vänd på kakan och ställ er frågan, är det okej att göra sina föräldrar barnlösa? För dem är du ju deras barn.....något att fundera på.

Jag har blivit påtalade detta vid ett flertal tillfällen, de är lika glada varje gång jag säljer hojen.

Det blir nog, trots allt, en hoj till våren igen. :)
 

jan-olovj

Active member
Tjena, Många som har hoj slutar köra när de får barn. De vill inte göra barnet faders-/ moderslöst heter det. Full respekt för det, man sitter mer oskyddat helt klart. Men vänd på kakan och ställ er frågan, är det okej att göra sina föräldrar barnlösa? För dem är du ju deras barn.....något att fundera på. )

Att många som slutar när de får barn som du sa, ligger nog mycket på det ekonomiska planet, det är helt ekelt svårt att få slanten att räcka till, sedan kan en förälder inte stunta i familjen för det egna nöjet utan hojåkandet får vänta.
 

britt-mari

New member
Att många som slutar när de får barn som du sa, ligger nog mycket på det ekonomiska planet, det är helt ekelt svårt att få slanten att räcka till, sedan kan en förälder inte stunta i familjen för det egna nöjet utan hojåkandet får vänta.

Så sant, så sant! Jag har önskat mig en hoj ända sedan jag var liten - min far hade en som han sällan fick igång! Jag "fick mc-kortet på köpet" när jag tog körkort -70, men det enda jag hade råd till så småningom var min brors vespa. Den körde jag tills jag fick barn; vid den senare skilsmässan tog barnens far över vespan.
När jag närmade mig 55 bestämde jag mig för att jag bara skulle ha en hoj innan jag blev för gammal/dog! Så när jag fick möjlighet att köpa en, gjorde jag det. Tyvärr höll den inte hela vägen hem från Upplands Väsby i somras ( motorn gav upp!), men jag ska spara till en ny! Om det nu inte går att laga min. Behöver jag säga att jag lider?
Britt-Mari
 

Icelander

New member
Att många som slutar när de får barn som du sa, ligger nog mycket på det ekonomiska planet, det är helt ekelt svårt att få slanten att räcka till, sedan kan en förälder inte stunta i familjen för det egna nöjet utan hojåkandet får vänta.

Jag använder min hoj för att just komma ifrån vardagen om inte annat så för bara en liten stund.
med både jobb och familj och all övrig stress och måsten i vardagen, så behöver alla hitta ett sätt att koppla från allt och tänka på något helt annan.
för min del så funkar det som en form av terapi att sadla hojen och ge mig i väg nån timme.
 

Bänkad o Klar

New member
Jag använder min hoj för att just komma ifrån vardagen om inte annat så för bara en liten stund.
med både jobb och familj och all övrig stress och måsten i vardagen, så behöver alla hitta ett sätt att koppla från allt och tänka på något helt annan.
för min del så funkar det som en form av terapi att sadla hojen och ge mig i väg nån timme.

Om jag har möjlighet (och backning från the family) så brukar även jag ta en kort "rensa-tankarna-tur: Ett utmärkt sätt att koppla av -samtidigt som man kopplar på :)
/jojje
 

Ann

New member
Jag använder min hoj för att just komma ifrån vardagen om inte annat så för bara en liten stund.
med både jobb och familj och all övrig stress och måsten i vardagen, så behöver alla hitta ett sätt att koppla från allt och tänka på något helt annan.
för min del så funkar det som en form av terapi att sadla hojen och ge mig i väg nån timme.

Hej!
Kul tråd du startade så man får läsa om varför andra åker hoj.
Själv började jag förra sommaren med hjälp av sonen och vår kompis. De ställde upp mycket för att jag skulle komma igång. (Var väl less på att ha tanten bakpå :)) Det blev en hel del harvande mellan koner på en asfalterad plan innan jag gav mej ut i trafiken, men nu är jag igång och det enda jag ångrar nu är att jag inte böjrade tidigare. Det är verkligen en lisa för själen. Så otroligt kul. Både att åka själv och tillsammans med andra.
 

roke

New member
Jag åker mc av flera olika anledningar.
Jag tycker det är roligt, men främst åker jag nog för känslan av ungdom och frihet som man får. Jag tänker på tiden då man för första gångerna tog mopeden och kunde åka vart man ville.
Frihetskänslan och obundenheten är samma nu som då, lukterna är samma nu som då.
Man blir glad och känner sig fri, det är även skönt att ha kontrollen över och kunna utnyttja kraften i motorcykeln.
Sen förbrukar mc mindre drivmedel än bilen, men då har man släppt det känslomässiga och ser saken ur ett mer praktiskt (tråkigare?) perspektiv.
 

Nilla

New member
Körglädje

Hej!
Kul tråd du startade så man får läsa om varför andra åker hoj.
Själv började jag förra sommaren med hjälp av sonen och vår kompis. De ställde upp mycket för att jag skulle komma igång. (Var väl less på att ha tanten bakpå :)) Det blev en hel del harvande mellan koner på en asfalterad plan innan jag gav mej ut i trafiken, men nu är jag igång och det enda jag ångrar nu är att jag inte böjrade tidigare. Det är verkligen en lisa för själen. Så otroligt kul. Både att åka själv och tillsammans med andra.

Ja, anledningarna till att man gillar hojåkande, vare sig det gäller att sitta på "bönpallen" eller köra själv verkar ju vara lika många som antalet som svarar. :) Kul att läsa dem.
Själv började jag köra grannpojkens minicross, då han fick en sådan när vi var ca 7-8 år gamla. Sedan åkte jag bakom min första pojkvän i några år, tills jag själv började övningsköra för tung mc samtidigt som jag skulle ta mitt B-kort som 18-åring. Pengarna från extrajobbet räckte dock inte till körlektioner för både ock! Så mc-kortet lades på is... Ända tills jag träffade min make som är knutte sedan ca 10 år! Han tände den gnistan (oxå) ;) igen, och tillsammans med ett par kompisar så vaskade vi fram en lämplig hoj att börja på och så började vi övningsköra... På banor, på vägar OCH bredvid! Det var ju en offroad-hoj jag hade skaffat mig!! :p Och jag fick även känna på hur det är att vurpa! :eek: Så först i år (efter övningskörning under tre säsonger) kände jag mig redo att ta kortet. Och nu är det gjort!
Så nu kör jag varenda gång tillfälle ges! I ur och skur..! :D Och det går knappt att beskriva känslorna som virvlar runt i kroppen!! Det är allt ifrån lyckorus och adrenalinkickar till magpirr och ett uns rädsla... Men jag tror framförallt att anledningen till att man gillar det så mycket, är att man aldrig känner sig så levande som när man vet att man kan vara så nära döden! Tyvärr... Krasst jag vet. Men vi tillhör ju kategorin oskyddade trafikanter och det är höga farter vi färdas i. Åtminstone i förhållande till våra skydd... Så jag tror att just det är en stor anledning till att många avstår och inte förstår tjusningen med hojåkning! :( Men JAG är åtminstone fast! Och jag ångrar absolut INTE att jag började köra igen!!
Så till dem som inte förstår och är oroliga när jag är ute o kör, säger jag bara: Tänk bara på att jag är LYCKLIG när jag gör det och dör jag då, så dör jag i alla fall LYCKLIG! :D
 

GeCe

New member
Tjena alla där ute
jag är precis ny här så det skall bli kul att lär känna alla.
jag har en liten fundering...
Vad är det som gör att vissa gillar att åka mc och andra inte???
själv kommer jag från en familj där ingen har någonsin åkt båge, jag har en morbror som åker men det är allt. Ändå så älskar jag kännslan av frihet och totalt lugn i själen som infinner sig när jag är ute och åker.
Min fru har inte alls nån förståelse för detta....:(, jag håller på och försöker vända om henne så hon också skall bli lika frälst som jag.. jag SKALL lyckas med det:D.
Så min fråga ut till er alla är helt enkelt om nån har några synpunkter eller teorier till varför det kan vara så.
ha det bäst så länge alla där ute.


Skulle tro att de flesta som inte åker själva betraktar en MC som något onödigt. Som en inte helt ofarlig hobby, jämfört med att åka bil. Och som är ganska opraktiskt till vardags och som kostar en massa pengar. Och som dessutom för de flesta inte fungerar under vintern.

Själv är jag teknikintresserad och köpte för många år sen en gammal hoj som jag renoverade motorn på och fick så småningom med frugan på några småturer i vackert väder med en kaffekorg till någon naturskön plats. Hennes intresse växte med tiden och cykeln byttes mot en modernare sådan och idag är hon heltänd på att åka, nästan mer än mig. Även om hon inte har något intresse av att köra själv. Och vi har gjort en hel del turer om i vårt land.

Idag är MC:n för mig mycket mer än en hobby då jag använder den som en andra bil i familjen. Har en offroad cykel som är både praktisk och ekonomisk (årsförsäkring 1700 kr t.ex.) och med låg värdeminskning som ger en låg milkostnad. För att inte tala om hur praktiskt och smidigt man tar sig fram i trafiken. Åker så länge det går på hösten och brukar ta fram den igen i mars när vårsolen börjar värma. De andra månaderna får man plåga sig i bussen om man ska någonstans eftersom frugan har bilen till jobbet varja dag.

Den stora fördelen som nöjesfordon tycker jag är att man kan kosta på sig att åka på vägar och besöka platser vilket vi gör, som man arnnars inte skulle göra med en bil som kostar kanske 40 kr milen med att köra.

Mvh
 
Last edited:

Goffen

New member
Efter 10års uppehåll från 2hjulingar va det i år åter dags att falla ner i mc träsket. Alla minnen av nära dödenupplevelser när bilar svängde ut framför va som bortblåsta, nu ska det minsann handlas hoj ! Sagt och gjort men inte vilken hoj som helst jag ville efter att ha åkt 3år på en touringmaskin "cbr 1000F 90-" ha en riktigt supersportmaskin ! Men då man gått upp några kilo med åren så tänkte jag att jag måste nog ha mig en 1000cc räser för att den ska orka dra do m extra kilona... Men efter lite rundringningar till div försäkringsbolag upptäckte jag att jag minsann inte hade råd att helförsäkra en sådan hoj. Så jag fick byta ner mig till en 600cc "inte gratis o helförsäkra dom heller" Men vilket fall så värsta sortens sportmaskin ville jag ha "gubbsjuk!?" och valet föll på en yamaha R6. Köpte den 19juni och två månader senare visade mätaren 500mil ! Då har jag hunnit med både touring, bus, och en sporthojskurs med smc.
Och jag måste säga det att jag har aldrig mått så väl som jag gjort denna sommaren, total frihet och bara njutit varje mil ! Troligen så kommer jag bara ha R6an nästa sommar med för det är grymt dyrt och vid lite bus drar den ca 1liter milen.... men den tiden kommar jag nog sent att glömma ! =)
 

Maru

New member
Att många som slutar när de får barn som du sa, ligger nog mycket på det ekonomiska planet, det är helt ekelt svårt att få slanten att räcka till, sedan kan en förälder inte stunta i familjen för det egna nöjet utan hojåkandet får vänta.

Det köper jag, hojar är dyrt.
 

Nilla

New member
Dyrt med hoj

Efter 10års uppehåll från 2hjulingar va det i år åter dags att falla ner i mc träsket. Alla minnen av nära dödenupplevelser när bilar svängde ut framför va som bortblåsta, nu ska det minsann handlas hoj ! Sagt och gjort men inte vilken hoj som helst jag ville efter att ha åkt 3år på en touringmaskin "cbr 1000F 90-" ha en riktigt supersportmaskin ! Men då man gått upp några kilo med åren så tänkte jag att jag måste nog ha mig en 1000cc räser för att den ska orka dra do m extra kilona... Men efter lite rundringningar till div försäkringsbolag upptäckte jag att jag minsann inte hade råd att helförsäkra en sådan hoj. Så jag fick byta ner mig till en 600cc "inte gratis o helförsäkra dom heller" Men vilket fall så värsta sortens sportmaskin ville jag ha "gubbsjuk!?" och valet föll på en yamaha R6. Köpte den 19juni och två månader senare visade mätaren 500mil ! Då har jag hunnit med både touring, bus, och en sporthojskurs med smc.
Och jag måste säga det att jag har aldrig mått så väl som jag gjort denna sommaren, total frihet och bara njutit varje mil ! Troligen så kommer jag bara ha R6an nästa sommar med för det är grymt dyrt och vid lite bus drar den ca 1liter milen.... men den tiden kommar jag nog sent att glömma ! =)

Jovisst kan det va dyrt att ha hoj... :cool: Men det beror ju som sagt precis på vilken hoj man väljer att köpa. Precis som CeGe säger, så är Transalpen mycket billig att äga. Men Goffen - om du vill fortsätta köra sporthoj, så kan jag rekommendera dig att prova en Kawa ZRX1200 som min make har! Den är inte alls särskilt dyr i drift..! Varken i försäkring eller bränsleförbrukning om man vill busa lite! (vilket man med STOR fördel kan göra med den!!) :D Det finns dock inte många sådana till salu... Och våran är det INTE! :p Men du kanske kan få provköra den om du vill..? ;)
 

Ducatista

New member
Själv tog jag mc-kort på pin kiv.
Hade just blivit singel och för att reta X:et skrev jag in mig på körskolan.

Körde ca 1 år efter att jag fick kortet och la sedan nycklarna på hyllan
eftersom jag inte hade några kompisar som körde (precis som X:et så var
det mest snack i de kretsarna).

Något år senare träffade jag den stora kärleken och tänk, han körde hoj!
Numer är man så insyltad att man inte kan lägga av :D

Jag skulle tro att det är gemenskapen och coolhetfaktorn som spelar störst roll.
För vem hade kört hoj om det hade varit mesigt ;)
 
Last edited:

swischmc

New member
Försök förklara frihetskänsla för icke hojåkare... jag har försökt och misslyckats. Svaret blir alltid: "Men hur törs du, det är ju livsfarligt! Och mc-klubbar... Hells Angels... brrr!!"

Men, hojåkning gör mig lycklig, får mig att tänka på annat är dagens vedermödor och vänder mina mungipor från djupaste :mad: till högaste :D, är det då livsfarligt?? Och för att få gå med i min hojklubb behövde jag inte döda någon... ;)

För mig är mc ett lyckopiller. Det gör även min plånbok lycklig, jämfört med bilen...

(Om inget annat argument fungerar skyller jag på miljön. Mindre slitage på vägen, färre partiklar som lossnar från däcken (vi har ju bara två), lägre bränsleförbrukning, kortare köer och knappt någon tomgångskörning. Det är bara att ta fantasin till hjälp. :p)
 

Maru

New member
Jovisst kan det va dyrt att ha hoj... :cool: Men det beror ju som sagt precis på vilken hoj man väljer att köpa. Precis som CeGe säger, så är Transalpen mycket billig att äga. Men Goffen - om du vill fortsätta köra sporthoj, så kan jag rekommendera dig att prova en Kawa ZRX1200 som min make har! Den är inte alls särskilt dyr i drift..! Varken i försäkring eller bränsleförbrukning om man vill busa lite! (vilket man med STOR fördel kan göra med den!!) :D Det finns dock inte många sådana till salu... Och våran är det INTE! :p Men du kanske kan få provköra den om du vill..? ;)

ZRX1200 :confused:Det är just för att den inte är en sporthoj...som den inte är så dyr.

En hoj som inte är utsatt för så många stölder eller olyckor blir självfallet billigare i försäkring.
 
Top