En tanke är ju vad som sker på sikt med de ny nya beläggningarna, sliter asfalten till sig och blir bättre, eller ska skyltarna "permanentas"??
Om man ser på vissa vägsträckor och bilder känns det som om vägen är dränkt i flytande asfalt. Hur ska det någonsin kunna bli vettig friktion på den ytan, hur ska stenarna "komma upp till ytan"?
Det som spontant slår mig är att det känns som "ryss-asfalt", fint stenmaterial (stenmjöl...) och mycket bindmedel. Det ser man gott om i Ryssland och den typen av asfalt är alltid jäkligt hal när det är blött.
Men den är blank och fin i regnet, och säkert väldigt billig..../B
Detta fick mig att fundera lite på hur det såg ut på vägen förr. Var det inte grövre grus och mindre bindemedel i asfalten då?
Finare kornstorlek ger minskat vägljud men bör rimligtvis också kräva mera klister och då kommer problemen med svettande asfalt lättare. Dessutom har den tunga trafiken ökat vilket också borde bidra.
Rapportera alla vägbitar där ytan är slät av bindemedel är en omöjlighet för det finns numera praktiskt taget överallt. Man ser det men noterar inte.