För ganska exakt en månad sedan la jag ut en förfrågan om det fanns någon i trakterna kring Borlänge och Falun som var villig att hjälpa till som handledare flör en kille på 25 år som jättegärna vill ta motorcykelkörkort. Eftersom jag själv har knappt en handfull som jag är handledare åt just nu, kände jag att jag inte riktigt skulle hinna med.
Kollade nu på morgonen, 130 medlemmar på forumet har läst mitt upprop. Det är gott så långt, men ingen har anmält sitt intresse för att hjälpa till.
Detta gör mig lite fundersam, vi pratar väldigt mycket om att vi måste få till en föryngring när det handlar om att åka hoj. Att bara nöja sig med att konstatera att ungdomarna bara är intresserade av att glo på tv och spela på datorer duger inte. Det finns massor med ungdomar som mycket väl kan tänka sig att börja åka hoj och som är villiga att lägga både tid och pengar på att skaffa sig ett mc-kort och köpa en hoj.
Av dessa är det många som inte har en mamma eller pappa som är inbitna hojåkare och som är villiga att lägga hela sin skäl och massor med pengar på att hjälpa ungdomrna till ett mc-kort.
En av de som jag hjälpt fram hade ingen i släkten som åkte hoj och föräldrarna var väldigt negativt inställda till sonens nyvunna intresse, men i dag med körkort och egen hoj har de insett att han fått ett väldigt fint intresse som han kan dela med nya vänner.
Vi som åker hoj i dag har ett väldigt viktigt uppdrag och det är att vara mentorer för de unga som vill börja åka hoj. Det finns flera skäl till det, dels det att ju färre vi blir, ju lättare blir det för myndigheterna att klämma åt oss med nya regler och annat skit.
Dels är det en krass ekonomisk fråga, för finns det ingen marknad för våra hojar när vi ska sälja dem, så får vi heller inget betalt för dem och då kan den ekonomiska förlusten bli väldigt påtaglig.
Nu är det inte detta som driver mig att jobba med unga människor som vill ta mc-kort. För mig är det en tillfredsställelse att kunna njuta av att man hjälpt någon till en mycket fin hobby och samtidigt förhoppningsvis gjort något för någon annan.
Så får ni frågan om ni kan tänka er att vara handledare, tacka ja direkt och njut av att komma ut på vägarna med någon ny hojåkare.
Kollade nu på morgonen, 130 medlemmar på forumet har läst mitt upprop. Det är gott så långt, men ingen har anmält sitt intresse för att hjälpa till.
Detta gör mig lite fundersam, vi pratar väldigt mycket om att vi måste få till en föryngring när det handlar om att åka hoj. Att bara nöja sig med att konstatera att ungdomarna bara är intresserade av att glo på tv och spela på datorer duger inte. Det finns massor med ungdomar som mycket väl kan tänka sig att börja åka hoj och som är villiga att lägga både tid och pengar på att skaffa sig ett mc-kort och köpa en hoj.
Av dessa är det många som inte har en mamma eller pappa som är inbitna hojåkare och som är villiga att lägga hela sin skäl och massor med pengar på att hjälpa ungdomrna till ett mc-kort.
En av de som jag hjälpt fram hade ingen i släkten som åkte hoj och föräldrarna var väldigt negativt inställda till sonens nyvunna intresse, men i dag med körkort och egen hoj har de insett att han fått ett väldigt fint intresse som han kan dela med nya vänner.
Vi som åker hoj i dag har ett väldigt viktigt uppdrag och det är att vara mentorer för de unga som vill börja åka hoj. Det finns flera skäl till det, dels det att ju färre vi blir, ju lättare blir det för myndigheterna att klämma åt oss med nya regler och annat skit.
Dels är det en krass ekonomisk fråga, för finns det ingen marknad för våra hojar när vi ska sälja dem, så får vi heller inget betalt för dem och då kan den ekonomiska förlusten bli väldigt påtaglig.
Nu är det inte detta som driver mig att jobba med unga människor som vill ta mc-kort. För mig är det en tillfredsställelse att kunna njuta av att man hjälpt någon till en mycket fin hobby och samtidigt förhoppningsvis gjort något för någon annan.
Så får ni frågan om ni kan tänka er att vara handledare, tacka ja direkt och njut av att komma ut på vägarna med någon ny hojåkare.