Jag har deltagit i dels SHK, etapp 1 o 2 samt BKK etapp 3 (SHK etapp 3 var fulltecknad) och jag upplever generellt en mognad och att det diskuteras en del på kurserna som SMC håller. Samtidigt har jag varit på "allmänhetens åkning", som Bike arrangerat och kört 2 år på raken på Gelleråsen. Samma där, mycket tänk och jag upplevde det som lika säkert som SMC´s kurser.
Den som påstår att kurser av den här sorten inte ger något, har som jag ser det antingen aldrig gått några själv, eller har så mycket fördomar mot allt vad bankörning kan ge som det troligen går att skaffa sig.
Jag läste i ett av de senare numren av Bike att vår egen lille trafiksäkerhetsprofet Hr Tingvall anser att bankörning INTE inverkar positivt på hur vi knuttar kör på allmän väg. Jag vill påstå att det beror på vad man tar med sig från "dagen på banan"
Det alla har möjlighet att lära sig under bankörning, är hur man kan hantera cykeln under exempelvis hård inbromsning. Ska man gasa för fullt på rakorna, vill det till att man kan bromsa inför kurvorna.
Vad ger det för trafiksäkerheten? Tja, en sådan sak som att man kan lära sig att det går att bromsa HÅRT och att det är möjligt att bromsa en liten bit in i kurvan - under förutsättning att man kan se in i kurvan. Bara en dumskalle börjar bromsa på väg in i en kurva som är blind...? Ni vet, det där med grus, lera och traktorer.
Sommaren är på tok för kort i Sverige - åtminstone den soliga delen - för att jag ska tycka att den räcker till att ta de kurser som jag behöver och har ekonomiska möjligheter att ta. Jag menar därmed inte att det är dyrt, men det är en del andra saker man får lova att prioritera om man har hus och dessutom saknar jobb. För min del var det avgörande att kunna gå kurser, då jag - efter 30 år med hojkort och har kört varje år - kunnat konstatera att jag har mycket kvar att lära mig.
Och jag tycker att banåkning - såväl kurser som "annan" åkning är ett ypperligt sätt att både få insikt och köra så fort jag känner för. Jag tillhör nämligen den konstiga skaran som tycker gränserna på våra landsvägar är för lågt satta, men inser att en del har det jobbigt med de som är och vi måste trots allt försöka samsas.
