Jag måste säga att jag ser Danmark endast som ett onödigt hinder på vägen.
Jag måste då tillstå att som skåning så kan det bero på att det är för likt "därhimma" så jag ser kanske inte de sköna vägar som säkert finns ur rätt perspektiv. Jag tar gärna när jag skall söderut och inleder med en natt på färjan till Rostock, för att sedan blåsa Autobahn över den (lika trista som Danmark) Preußiska slätten. Sådär vid halv elva på förmiddagen är man nere i det mellantyska bergsområdet och sen kan man ha kul ända ner till Österrike.....
Eftersom jag hatar att ha tider att passa när jag kör (jag tror att man lättare gör dumheter i trafiken om man måste passa en färja), så tar jag däremot alltid vägen över Danmark norrut.
De kortare färjerutterna har tätare turer, så då gör det inte så mycket om man kommer med den ena färjan eller nästa. Räknar jag med att kunna nå Rostock under vettig tid på dygnet satsar jag på färjan till Gedser. På natten är den dock glestrafikerad, så ser jag att jag blir senare väljer jag att dra västerut mot Puttgarden och färjan till Rødby. Inser jag att jag hamnar i Puttgarden först på småtimmarna (då är även den linjen glest trafikerad), så drar jag upp över Jylland och kör broarna över Lille- och Storebælt. Där håller man ju inte "nattastängt"
. Sen blir det helst Öresundsbron och så rakt i säng i Vejbystrand.
Men som sagt detta är skrivet med lite perspektiv från skånsk horisont, och med ett antal långa mil genom isbjörnarnas och tundrans land (Sverige) därtill, så vet jag inte säkert hur jag skulle gjort. Eventuellt hade jag plågat mig genom Danmark ner också, för att inte behöva ha många mil före en färjeavgång på en glestrafikerad linje. Men det är förvisso skönt att kunna förflytta sig över Östersjön med sitt fordon medan man sover.
Autozug däremot har inte föresvävat mig. Jag tycker att Tyskland (frånsett de nordligaste trettiofem milen) är alldeles för vackert och har alldeles för fina vägar för att skaka fram på tåg och ingenting se. Jag har åkt tåg genom Tyskland alldeles tillräckligt i mitt liv.
