Hej.
Ärligt talat... jag förstår inte hur ni menar. Jag har kört hoj med Garmin GPS sen 2007. Den första var en bilnavigator som jag tejpat i alla skarvar för att vattenskydda den. Funkade hur bra som helst, inklusive strömmatningen via mini-USB från Kjell & Co. Tills förra året, kan man säga. Den drunknade mellan Rostock och Hamburg, blev sig aldrig mer lik. Köpte därefter en Zümo 220, great machine indeed. Fantastiskt bra med rutter och spårloggar. Kartnavigerade hela vintern och gjorde detaljerade rutter från Italien till Stockhom.
Allt fungerade fantastiskt bra, även om man får se upp lite när man lägger en rutt. Det är tvärt emot fuzzy logic att GPS-navigera. Säg att du vill köra från Stockhom till Eskilstuba via Strängnäs, inte så svårt. Vägen går ju förbi Strängnäs, alla fall tycker vi det. Men det tycker inte en GPS. För den är Strängnäs en bestämd punkt i Strängnäs. Även om man själv tycker att man är i Strängnäs, så navigerar GPS:n till den bestämda punkten i Strängnäs. Men eftersom man även fattar att det står Eskilstuba på vägskyltarna, korrigerar man det ändå och kör bara vidare mot Eskilstuba. Efter ett tag begriper även den dummaste GPS vad det är frågan om och hoppar över etappmålet när det är passerat. Oftast i alla fall. Men inte alltid.
Om man däremot är nere i resten av Europa och kör efter en förprogrammerad rutt, kan det bli lite tokigt fick jag lära mig. Jodå. Man kommer till rätt by och så, men men men. Man kör också in till nåt jämra torg, gärna via nån trång gränd. Och NU är man framme tycker GPS:n, sen är det bara att trixa sig ut via helst en ny gränd och låtsas som om man visste precis vad man gjorde.
Så undvik att lägga in ortsnamn när du gör en rutt. Lite mer jobb när man programmerar, men det är värt det. Samtidigt är det så det måste fungera, man vill ju inte att GPS:n ska tycka att man är framme i en by, när man egentligen är på andra sidan byn. Exempel: Var är Göteborg? Dumt exempel, det är ingen som bryr sig. Ta ett annat exempel: Björn Borg kom från Sötälje, var ligger det? Till och med centrum är ganska stort.
Ok, du ger upp? Jamen, vaf#¤#n, nån måste ju ha bestämt var Sötälje ligger. Korrekt. Kartmakaren did it. På en vanlig vägkarta kan man själv bestämma sig för vilken del av Sötälje som är intressant. Då är det där Sötälje är. Men kartmakaren måste bestämma sig, det är ju inte bara Sötälje som ska makeras, varenda jämra ort ska ju med. Vad ska kartmakaren göra nu då? Äh, han tar en punkt nånstans i mitten bara. Problemet löst. För kartmakaren.
På fartyg är det ännu knepigare. Exaktheten på GPS ligger kanske i domänen 3 - 15 m. En Finlandsfärja är himla mycket större, så vad ska man svar på frågan "Var är vi"? Man måste alltså bestämma vilken del av båten som är "båten". Samma problem igen. Men det behöver vi inte tänka på, såvida vi inte kör med extremt lång gaffel. Spännande tanke.
Till sist. Garmin 660 hittar lika bra som 220. Varken mer eller mindre. Solljus på skärmen är knepigt. Jag använder sugkoppsfäste (bilfäste), som gör att jag kan vinkla om skärmen för bättre synbarhet. Vattentålighet. My my... Med tanke på att jag körde från Milano till Rostock i ösregn, njae förresten, det var SNÖ i delar av Schweitz, så kan man bara konstatera att allt lirar som det ska. Nemas problemas. Men. Man behöver alltid ha med en bra karta åsså för överskådligheten. Annars kan det bli så att man hittar exakt dit man ska och på exakt rätt väg dit. Men man vet inte var man är.
Vilket hände mig i somras i Italien. Yes, ösregn. Ett franskt touringpar står med en gröt till papperskarta, ser min GPS och frågar på all engelska de kan: Where are we? Jag zoomar ut, alla vägar och platser förvinner utom Geneve, Basel och Milano. Vad svarar man? Regnet bara piskar ner. Ni är här? Inge bra svar, de vet dom ju redan. Jag drar till med ett mer filosofiskt: "If you don't care where you are, you can't go wrong either", drar ner cyklopen och fortsätter norrut mot snö och drivis.