Marie
Banned
Ja det är just det som är frågan, och jag kan förbaske mig INTE svara på den!
Jag har ju genom åren lärt mig att det finns vissa grundförutsättningar för att få ett behagligt fortskaffningsmedel. Förutsättningar som är mycket svåra att komma runt....
* Motoreffekt. Skall vara så hög som möjligt för säkra och korta omkörningar, och bästa förutsättning att accelerera ur situationer i.st.f. att bromsa.
* Cylinderantal. Skall vara så stort som möjligt för att få smidigste och vibrationsfriaste motorgång. Minimum är 6 cylindrar.
* Slagvolym. Stressfläktar i all ära, men rejäl cylindervolym klår det mesta när man söker bottenvrid och snabbsvarande effekt...
* Fjädringskomfort. En mjuk fjädring som inte förmedlar störande information från hjulupphängningar och vägbana. Detta uppnås bäst i kombination med:
* Axelavstånd. Skall vara så stort som möjligt för lugna rörelser hos fordonet.
* Tjänstevikt. Skall vara så hög som möjligt då även detta bidrar till att fordonet rör sig mjukt och lugnt. Ställer dock krav på ännu mera motoreffekt.
* Styrning. Skall vara mycket lättgående och skall befria föraren från störningar från underlag och hjulupphängningar.
* Automatväxel. Varför skall man själv hålla på med sådana onödigheter som att växla?
* Sittkomfort. Skall vara välformad, hård och stabil så att inte ryggen tröttas genom onödig anspänning. Avfjädringen skall hjulupphängningarna helt ta hand om.
* Värme och ventilation kan ju också vara bra att ha....
Men när jag summerar listan, så finner jag att en motorcykel rimmar fruktansvärt illa med de allra flesta kraven, så varför i helsicke kör jag då motorcykel?
Jo det är nog:
* svåröverträffad kombination av vikt/effektförhållande i relation till driftekonomi.
* smidighet i trafiken. I kombination med ovanstående punkt hittar man alltid omkörningsmöjligheter där man aldrig i helvete skulle kunna köra om med en bil. T.ex. vid ett körfält på 2+1-väg med mitträcke.
* frihet från skydd. Man är ytterligt medvetan om att man bara har sig själv att lita till. Går det åt helvete så blir det ordentligt: Det gäller bara att köra så fort att man säkert eliminerar verkan av den enligt lag obligatoriska hjälmen .....
Och att jag kör även vintertid beror säkert på att medvetandet om riskerna med bara två hjul och dubbfritt i kombination med frisk fart, mer än väl kompenserar för olägenheterna med avsakanad av tempererat, torrt och ombonat kupéklimat....
*Fri fart spar tid*
Jag har ju genom åren lärt mig att det finns vissa grundförutsättningar för att få ett behagligt fortskaffningsmedel. Förutsättningar som är mycket svåra att komma runt....
* Motoreffekt. Skall vara så hög som möjligt för säkra och korta omkörningar, och bästa förutsättning att accelerera ur situationer i.st.f. att bromsa.
* Cylinderantal. Skall vara så stort som möjligt för att få smidigste och vibrationsfriaste motorgång. Minimum är 6 cylindrar.
* Slagvolym. Stressfläktar i all ära, men rejäl cylindervolym klår det mesta när man söker bottenvrid och snabbsvarande effekt...
* Fjädringskomfort. En mjuk fjädring som inte förmedlar störande information från hjulupphängningar och vägbana. Detta uppnås bäst i kombination med:
* Axelavstånd. Skall vara så stort som möjligt för lugna rörelser hos fordonet.
* Tjänstevikt. Skall vara så hög som möjligt då även detta bidrar till att fordonet rör sig mjukt och lugnt. Ställer dock krav på ännu mera motoreffekt.
* Styrning. Skall vara mycket lättgående och skall befria föraren från störningar från underlag och hjulupphängningar.
* Automatväxel. Varför skall man själv hålla på med sådana onödigheter som att växla?
* Sittkomfort. Skall vara välformad, hård och stabil så att inte ryggen tröttas genom onödig anspänning. Avfjädringen skall hjulupphängningarna helt ta hand om.
* Värme och ventilation kan ju också vara bra att ha....
Men när jag summerar listan, så finner jag att en motorcykel rimmar fruktansvärt illa med de allra flesta kraven, så varför i helsicke kör jag då motorcykel?
Jo det är nog:
* svåröverträffad kombination av vikt/effektförhållande i relation till driftekonomi.
* smidighet i trafiken. I kombination med ovanstående punkt hittar man alltid omkörningsmöjligheter där man aldrig i helvete skulle kunna köra om med en bil. T.ex. vid ett körfält på 2+1-väg med mitträcke.
* frihet från skydd. Man är ytterligt medvetan om att man bara har sig själv att lita till. Går det åt helvete så blir det ordentligt: Det gäller bara att köra så fort att man säkert eliminerar verkan av den enligt lag obligatoriska hjälmen .....
Och att jag kör även vintertid beror säkert på att medvetandet om riskerna med bara två hjul och dubbfritt i kombination med frisk fart, mer än väl kompenserar för olägenheterna med avsakanad av tempererat, torrt och ombonat kupéklimat....
*Fri fart spar tid*
Last edited:
