Tjejer - kör först!

[Janner]

Efter att under de två senaste åren varit instruktör inom SMC, så har jag märkt att de som är mest osäkra, rädda och nervösa när de kommer till oss, är våra kvinnliga deltagare. Det är i alla fall de som mest tydligt visar och talar om det.

När de sedan kör sina första varv på banan, så är det inte ovanligt att deras självförtroende dalar ytterligare, när de märker att de inte klarar av att köra "så bra som de är vana".

Jag har funderat fram och tillbaka på det här problemet, varför är det så? I lördags hade jag en grupp med enbart tjejer och jag frågade dem hur många som kör med sina pojkvänner/män. Flera av dem gör det. Hur många kör efter sin partner när de är ute? Flertalet.

Min tanke är att som "bakomåkare" så slappnar du av, du tar inga egna beslut om spårval, du behöver bara titta på cykeln framför dig och hålla ett jämnt avstånd. Det är nästan som att åka bakpå med den enda skillnaden att du har ett eget styre att hålla i.

Därför vill jag uppmana våra kvinnliga förare att, för din egen skull och för dina medtrafikanters, se till att köra först, åtminstone då och då. Du lär dig ta beslut, du övar på spårvalet, du måste lära dig använda blicken och du lär dig mer om gaskontroll. En riktig bonus är att självförtroendet, och med det självkänslan, kommer förbättras också.

En viktig del i det här, se det som en uppmaning, det är att tjejernas partner ser till att supporta dem. Jag har hört om avarter som häcklar sina tjejers körning, och det är bara respektlöst. Hjälp istället till, se till att ni båda kör en Knix eller annan kurs. Se det som något kul ni kan göra tillsammans, det blir ju roligare för båda.

 

[janric]

Bra!!

Efter att under de två senaste åren varit instruktör inom SMC, så har jag märkt att de som är mest osäkra, rädda och nervösa när de kommer till oss, är våra kvinnliga deltagare. Det är i alla fall de som mest tydligt visar och talar om det.

När de sedan kör sina första varv på banan, så är det inte ovanligt att deras självförtroende dalar ytterligare, när de märker att de inte klarar av att köra "så bra som de är vana".

Jag har funderat fram och tillbaka på det här problemet, varför är det så? I lördags hade jag en grupp med enbart tjejer och jag frågade dem hur många som kör med sina pojkvänner/män. Flera av dem gör det. Hur många kör efter sin partner när de är ute? Flertalet.

Min tanke är att som "bakomåkare" så slappnar du av, du tar inga egna beslut om spårval, du behöver bara titta på cykeln framför dig och hålla ett jämnt avstånd. Det är nästan som att åka bakpå med den enda skillnaden att du har ett eget styre att hålla i.

Därför vill jag uppmana våra kvinnliga förare att, för din egen skull och för dina medtrafikanters, se till att köra först, åtminstone då och då. Du lär dig ta beslut, du övar på spårvalet, du måste lära dig använda blicken och du lär dig mer om gaskontroll. En riktig bonus är att självförtroendet, och med det självkänslan, kommer förbättras också.

En viktig del i det här, se det som en uppmaning, det är att tjejernas partner ser till att supporta dem. Jag har hört om avarter som häcklar sina tjejers körning, och det är bara respektlöst. Hjälp istället till, se till att ni båda kör en Knix eller annan kurs. Se det som något kul ni kan göra tillsammans, det blir ju roligare för båda.

Detta ska jag anamma direkt. D.v.s. uppmana frugan att köra före istf. efter, vilket hon oftast vill. Då kan jag dessutom kanske lära mig nått.

 

[OH-]

Jag håller med! Och vill lägga till en annan aspekt: Det är (för mig och flera jag känner) mycket svårare att köra sist. Så om man ständigt ligger efter så är det lätt att tappa självförtroendet (det är ju alltid jag som håller igen farten/upplever att det går lite fortare än jag är komfortabel med etc etc).

Felet jag ofta gör, och det är svårt att bryta tycker jag, är att som andreman väljer jag inte min egen lösning och därför känns det ofta vrångt i kurvor t ex.
Vill ni era respektive eller körkompisar väl så växla position i paret/gruppen ofta och jobba på att få till det både som först och sist.

 

[Triumph int]

Om man byter in en "orutinerad" etta så kan det
var bra att fundera lite på körreglerna i gruppen.

Ettan styr ganska mycket så har man aldrig kört
först kan det vara lärorikt att höra vad övriga vill
ha av den som kör först.

 

[OH-]

.................. körreglerna i gruppen.

........................................

Tja, nu gällde väl den här tråden främst grupper på 2 personer och då brukar man väl inte ha nån regelsamling eller genomgång före körningen

 

[Triumph int]

Såg inte den raden, men jag tror ändå att det
gäller även om gruppen består av två eller flera.

 

[Janner]

Såg inte den raden, men jag tror ändå att det
gäller även om gruppen består av två eller flera.

Min kanske lite "snäva" tanke var just de par som kör tillsammans, där tror jag att det finns en stor vinst i att den ovanare parten kör först ibland. Det tar upp både nivå och förståelse hos båda parter.

Tack för alla "Tack"!

 

[Triumph int]

Och att den vane berättar vad som är nytt att tänka på då man kör först.

Detta gäller för två och upp till några, är man många så gäller att tänka på lite fler saker.

Åker du med en person du känner väl så är det aldrig några problem, men börjar du åka med lite olika så märker du snabbt att alla är inte lika bra på att köra.

Så när är det viktigt att snacka lite innan körning?

Är man tankeläsare och alltid bara två som åker, jag då har man inga problem.

OH- du har ibland lite tuffa anmärkningar

 

[OH-]

...................

OH- du har ibland lite tuffa anmärkningar

Ja, så är det. Och det var väl jag som velade till det lite genom att dra in ordet grupp. Men, Janner som startade tråden var inne på "par" där ena parten alltid hamnar bakerst och då tyckte jag att det vore synd om vi helt plötsligt istället diskuterar körningar i större grupper av löst folk som inte lägger upp planerna vid frukostbordet.

 

[heraGbg]

För mig är det snarare ett problem som beror på dåligt lokalsinne.... Kör jag först så kör vi ALLTID vilse

Edit: På bana kör jag gärna först

 

[OH-]

För mig är det snarare ett problem som beror på dåligt lokalsinne.... Kör jag först så kör vi ALLTID vilse

.................................

Intercom kopplad till GPS och navigatören på följefordonet. Å andra sidan hittar du inga nya vägar då

 

[Janner]

Intercom kopplad till GPS och navigatören på följefordonet. Å andra sidan hittar du inga nya vägar då

För vår del har vi intercom, men GPS har vi inte. I korsningar så blir det lite lotteri och titt på klockan om man ska ta vägen som ser ut att gå hemåt eller bortåt. Tar vägen slut får man vända eller fundera på om det går att ta sig fram i alla fall.

Det är roligt att hitta nya vägar/stigar och det brukar inte vara någon större fara att tappa bort sig. Det enda vi saknar är möjligheten att titta var vi varit. Speciellt när man hittade det där superfina fikastället vid en liten sjö någonstans ute i skogen

 

[Herr Fuggle]

Jag brukar köra först i egen takt och bakom kör Fru Fuggle i sin takt.

Då kan vi båda köra som vi vill utan att behöva hålla högre eller lägre hastighet än vi själva önskar. Är vi flera så kör den snabbaste först och läser kartan och sedan kör vi efter i egen hastighet med den långsammaste sist.

INTE nödvändigtvis i grupp utan man stannar vid varje korsning som man inte kör rakt fram i och väntar på bakomvarande. Som i sin tur väntar på bakomvarande o.s.v. ALLA får köra i egen hastighet utan krav att hålla ihop gruppen. Fungerar bra i vårt gäng.

Vill Fru Fuggle "kursa" så kör hon först och så får hon kommentarer om hon vill.

 

[Chopperbyggarn]

Jag tycker att militären har en väl genomtänkt rutin för kolonn körning som fungerar utmärkt även om man är två som kör.
Ha alltid koll på att bakomvarande är med...sakta ner om bakomvarande börjar att sacka efter eller stanna helt om så behövs (om man är flera och alla agerar på detta vis så fortplantar sig detta till den som kör först).
Detta minskar risken att man kommer ifrån varann och kör vilse och inte hittar varann igen...bättre då att köra vilse tillsammans.


När det gäller bakomvarande...försök för guds skull inte att "hänga på" när det börjar kännas stressigt!!

Jag och frugan turas om att köra först...ett bra sätt att lära känna varandras tempo och körstil.

Anders.J

 

[Triumph int]

En klassisk gruppkörningstaktik, att vänta vid korsning.

Men kör man i städer så kanske den funkar lite sämre.

 

[Fru Fuggle]

Det var bra inlägg av Janner! Tack för det. Men det jag reflekterade över var, när jag läst kommentarer, var att det bara är herrar som svarat och tyckt till!! Varför det tejer? (Eller har jag missat någon?) Hur som helt, så kör jag också bakom, efter Herr Fuggle, o som han skrevv kör vi var sin egen fart och väntar varandra vid korsningar, om det inte är rakt fram. Det fungerar för oss och för mig. Jag kan fortfadande räknas som nybörjare, hmm nästan i alla fall (4:e säsong på hoj), så jag tänker först och främst min egen säkerhet, jag vill komma hem helochhållen och köra even nästa dag. Men vi kör även ihop/nära, efter varandra, o jag skulle inte vilja skriva under att jag "bara hänger med" och följer Herr Fuggles hjulspår. Det gjorde jag säkert i början men märkte att jag hamnade situationerr som inte alltid var så trevliga för mig, och för att slippa/hindra det, började jag ta ansvar för min egen körning och säkerhet. Och det känns bra för då planerar jag min egen färd och kan känna att jag har körning under kontroll. För att vara i trafiken ensam och lära mer kör jag dagligen till och från jobbet. Tar olika vägar hem bara för att vara i trafiken ensam med hojen och träna. Det har varit nyttigt kan jag säga! Det har lärt mig mer än något annat om hur bra/dåligt planerad körning fungerar i rusningstrafiken.
Så ut och kör o träna!

 

[Bonnie]

Det var bra inlägg av Janner! Tack för det. Men det jag reflekterade över var, när jag läst kommentarer, var att det bara är herrar som svarat och tyckt till!! Varför det tejer? (Eller har jag missat någon?) Hur som helt, så kör jag också bakom, efter Herr Fuggle, o som han skrevv kör vi var sin egen fart och väntar varandra vid korsningar, om det inte är rakt fram. Det fungerar för oss och för mig. Jag kan fortfadande räknas som nybörjare, hmm nästan i alla fall (4:e säsong på hoj), så jag tänker först och främst min egen säkerhet, jag vill komma hem helochhållen och köra even nästa dag. Men vi kör även ihop/nära, efter varandra, o jag skulle inte vilja skriva under att jag "bara hänger med" och följer Herr Fuggles hjulspår. Det gjorde jag säkert i början men märkte att jag hamnade situationerr som inte alltid var så trevliga för mig, och för att slippa/hindra det, började jag ta ansvar för min egen körning och säkerhet. Och det känns bra för då planerar jag min egen färd och kan känna att jag har körning under kontroll. För att vara i trafiken ensam och lära mer kör jag dagligen till och från jobbet. Tar olika vägar hem bara för att vara i trafiken ensam med hojen och träna. Det har varit nyttigt kan jag säga! Det har lärt mig mer än något annat om hur bra/dåligt planerad körning fungerar i rusningstrafiken.
Så ut och kör o träna!

Det där med att köra i grupp kan vara knepigt,då det är olika körvana och ideer om hur man skall framföra sitt fordon
När vi i Qnyppling MC (bara tjejer) kör tillsammans så brukar vi se till att alla vet vart man ska,och försöka köra lagenlig hastighet.De som känner sig osäkra försöker vi hålla långt fram i kön,och att den som kör sist är en van förare som kan hjälpa de som behöver.När vi sedan letar oss hemöver så är det fritt för var och en att köra den väg hon vill.
Vid längre åkturer så brukar vi dela in oss i grupper och träffas vid målet.

 

[Åsa Larsson]

För mig är det snarare ett problem som beror på dåligt lokalsinne.... Kör jag först så kör vi ALLTID vilse

Edit: På bana kör jag gärna först

Det är ju bara för att grabbarna inte hinner om dig ju helena

 

[Åsa Larsson]

Mkt bra skrivet Eva :tummenupp