Hur ser MC-livet ut för er som är Pensionärer?

[Chopperbyggarn]

Ni har inte längre yrkeslivet som begränsar när ,var och hur länge ni far iväg på hojen. Uppfyller ni gamla drömmar som inte fanns tid till innan som tex äventyrliga mc-turer hemma eller runt om i världen? Är det lokala småturer som gäller? Är det många som slutar köra hoj vid uppnådd pesionsålder?

Finns orken , lusten , nyfikenheten kvar eller tar bekvämligheten över?

Ted Simon som jag ser upp till genomförde sin andra och 2,5 år långa jorden runt resa med mc vid 69 års ålder.

Har själv kommit till en ålder då jag inser att jag inte kommer hinna med alla mc-turer/resor som jag vill genomföra pga yrkeslivets begränsningar innan uppnådd pensions ålder.

Man hör/läser så lite om pensionärers mc-liv så det vore kul att få veta lite mer!:star:

Anders.J

 

[Hampe]

Rik o frisk måste vara bättre än sjuk o fattig i detta fallet.

Har man tagit hand om kroppen, har rätt gener och pensionsplanerat like a boss så har man alla chanser att ha kul på hjul i många år efter stoppat ner guldklocka i tanken och gett sig ut på vägarna.

När man ser det här från 1957

och inser att den "Varg-Olle Nygren" som refereras 1 minut in i klippet är samma snubbe som man själv snackade med på MC Mässan "På Två Hjul" så är det så man hisnar. Killen kör fortfarande, och han kör för att det är kul. Förvånansvärt vital.

Rolf Gülich var en annan inspirationskälla http://www.svmc.se/upload/MC-Folket/PDF-er/gamla/rolf7-03.pdf


Jag tror det handlar om 3 saker: ha råd, ha ork, ha lust.
# Många är utslitna lagom tills pensionsåldern eller har snabbaccelererat sitt åldrande med sprit och cigaretter och har inte mer att ge.

# Andra är märkligt mätta på livet och vill inget mer än att sitta och se gräset växa.
Jag tror inte det gäller just dig, Anders...

#Somliga fick aldrig chansen till pensionssparande utöver statens lilla almosa och lyckades aldrig komma på det gravy train det innebär att ha ett eget boende i ett attraktivt område.


Är man fri från anmärkning på punkterna ovan så finns det inget som håller en tillbaka.

Här skall du få en inspirationskälla till:

Work was becoming boring, and was interfering with riding time, so I retired from work, early in 2004. WooHoo!

"BeemerBird" utgår från Tasmanien och drar runt omkring i världen i omgångar. Jag har träffat henne på IoM och hon är den gulligaste lilla tant man kan tänka sig:

...med ett blixtrande intellekt och en vassare tunga än man först kanske är beredd på.
Dåligt uppdaterad hemsida http://www.ridingtoextremes.com/index.htm men massor av inspiration att hämta. Hon couch-surfar sig fram månadsvis, även i Europa. "The ride is the reason - the destination just an excuse."

Nä, jag är inte hojåkande pensionär - men jag planerar att bli det. Även jag har kommit fram till att man måste hålla stumt förbi pensionsåldern för att hinna med allt det jag vill gö... köra.


Det enda reella problemet jag nu ser som hojåkande pensionär är kroppens försämrade läkeförmåga - varje framtida krash kommer att tvinga mig av banan längre tid än idag, och chansen till kostsam specialvård och rehabilitering minskas av njugga landstingsadministratörer som inte vill kosta på en gammal gubbe dyra behandlingar eftersom man då så dags ändå inte till hör den del av befolkningen som kan betala tillbaka av investeringen.


"Ride on" känns mer rätt än på länge nu när man tänker på framtiden.



Hampe

 

[bjorn]

Jo tack, det ser bra ut.
Jag började visserligen inte köra hoj förrän jag gick i avtalspension 2000 (fick hojkortet gratis 1963) innan dess hade jag kört moppe och vespa, men numera är jag pensionär och kör så mycket jag kan när det inte regnar.
Det blir mest lokalturer (ryggen säger ifrån), Roslagen (en enda lång gokartbana) , Södertörn (slingerbultarnas förlovade land).

 

[Chopperbyggarn]

Det är intressant att läsa om mc-aktiva pensionärer o dina exempel Hampe är fantastiska men förmodliget mycket ovanliga.
Det är inte bara när man är ung som man behöver positiva förebilder som inspirerar att tro på sina framtidsvisioner!

Ser allt för många av hårt arbete utslitna 60+ personer i omgivningen.

Vore kul om fler medlemmar vågar skriva om sina mc-vanor som pensionärer!:tummenupp

Anders.J

 

[SuperRetard]

Börja med att till skillnad från de flesta 30-50 talister tänka på vad du äter och dricker och se till att få nån form av konditionsträning.

Så ökar dina chanser att faktiskt orka med dina eskapader när du har tid sen rätt rejält. Fenomenet att börja träna osv efter första hjärtattacken är lite för vanligt, och det krävs egentligen inte så himla mkt för att flytta den gränsen en hel del, om man börjar i tid och är konsekvent.

 

[Ove 60+]

Hur MC-livet ser ut? Ja det var också en fråga för det finns nog lika många varianter som det finns tanter och gubbar.

För min del började det som en typ av rehabilitering. Jag hade svårt att gå några sträckor och att sitta på motionscykel/cykel var inte att tänka på. Hittade en Suzuki GSX400f som jag orkade komma upp på och hantera. Perfekt och det blev en massa mil första hösten och sen blev det några korta vinteruppehåll innan våren tog vid och det gick att köra dagligen igen. Blev succesivt piggare så det fungerade bra och snart var det dags för större maskin.

Innan jag kom till att köpa en ny var det dags för sonen att skaffa hoj och han hade bestämt sig för att det skulle vara en glidare. Alltså provkörning av alla custom som fanns på marknaden och det var många men jag fick iallafall klart för mig vad jag INTE skulle ha: custom, dom klarar inte min kropp av att sitta på annat än mkt korta stunder. (Sonen köpte en men tröttnade på att glida efter något år och bytte till en offroad som han kunde köra istället.)

Min favorithoj blev en DR 650 rse som har upprätt körställning, ganska långt mellan fotpinnar och sadel och lång fjädringsväg. Lite högt att klättra upp men det har jag igen när vi rullar iväg för på den klarar jag att sitta i sadeln ett par timmar åt gången.

Nu efter 7 år i sadeln har jag kört av mig det värsta suget och vill gärna ha någon form av syfte med körandet. Det behöver inte vara något stort och märkvärdigt, kanske dra iväg 15 -20 mil för att växla några ord med en kompis, ta en fika i Hjo eller titta på en speciell utsikt. Visst vore det roligt att komma iväg på en riktig långtur men det finns fortfarande en del problem som ställer till i långtidsplaneringen.

 

[Mirre]

När jag blir stor vill jag bli som Ove 60+!
(baserat på detta inlägg, och på dina många sköna inlägg i 60+-tråden i ett annat forum - mysigt med barnbarnet t.ex.!)

 

[MiaSyrra]

Det kan också börja med en liten ide om ett praktiskt sätt att åka till jobbet i ett annat land (Danmark). Så var det, så blev det, det växte långt bort från att bara åka över vattnet. Det blev hoj 2, hoj 3 och till sist en varm Valborg med provåkning av en livsupplevelse som inte kommit någonsin tidigare. Det blev vi två, Grållingen och jag. Nu lever vi för varann, som vilket sambopar som helst. Jag har provat att tänka Lofoten, Alperna, Dolomiterna... ja, ni vet klart vad jag menar. Men som syrra i "hoppa-runt-jobb" är man aldrig så populär som under den fina säsongen. Nu står hoppet till att varje ledig dag göra EN FIN TUR MED HOJEN. Inget får komma i vägen för min hoj och mig. Vi kör på små vägar, i små fina rondeller, provar ett extra varv i en fin trakt. Upplever små roliga saker, sist var det "Tändkulans dag", tugga på den, du... Sen en tur till Knutan, mitt och Grållingens andra hem. Där får vi leka, busa, rejsa, bromsa, bli skiträdda och ha så kul som bara vi kan. Vi festade med kursarna på 2-dagars-eventet, blev bröllopsvittne och fick se solen gå ner. Idag är vädret perfekt, svalt och lite lagom blåsigt. Det blir en tur såklart. Sen får vi se om vi kommer till England för att se Duxford. Går det så går det, vänstertrafik blir nog inte lätt. Men upp... det kan man väl aldrig ge... eller hur..?? Älska livet, ta varje tillfälle, think safety, räkna inte med benefits. Ta det vackert och undvik Intensiven, där hamnar alla de som inte hann tänka...Fan, där skulle jag bromsat tidigare...

 

[Galne Dansken]

Dagens bästa deltagare på Gotlands Ring idag är 71 - och han kom självfallet på MC - och bor inte näsgårds!



(och med lite tur, har vi en drivkälle till Pensionärs kurser nästa år!)

 

[Ove 60+]

När jag blir stor vill jag bli som Ove 60+!
(baserat på detta inlägg, och på dina många sköna inlägg i 60+-tråden i ett annat forum - mysigt med barnbarnet t.ex.!)

Tack Mirre för snälla ord. Fast..... när jag ser mig själv i spegeln.... en sur och ful gammal cyniker?

 

[Mirre]

Tack Mirre för snälla ord. Fast..... när jag ser mig själv i spegeln.... en sur och ful gammal cyniker?

Jag misstänker att jag har goda chanser att bli både sur, ful, gammal och cynisk, så what the heck...

 

[Ove 60+]

Jag misstänker att jag har goda chanser att bli både sur, ful, gammal och cynisk, så what the heck...

:tummenupp Vi kan kanske bilda en klubb? :victorious:

 

[jan-olovj]

:tummenupp Vi kan kanske bilda en klubb? :victorious:

Oj vad många vi kommer att bli.