Plåtar framifrån.
Anonyma motorcyklar på bild börjar på samma sätt som i Sverige användas som påtryckningsmedel för att skruva åt tumskruvarna på motorcyklismen.
Rent allmänt har du mycket större polisnärvaro på vägarna i Finland än i Sverige.
Skillnaden märks på alla sorts vägar, men är extra tydlig i glesbygden.
Kör jag från Ystad till Haparanda så kanske jag ser polisbilar vid en olycka längs vägen, och någon civil bil när jag passerar Stockholm - annars intet, och ibland inte någon alls längs vägen.
Tornio till Helsingfors däremot - halva distansen mot Sverige, så passerar jag normalt sett minst en riktig kontroll, och åtskilliga målade patrullerande poliser.
Stor skillnad mot Sverige alltså, och speciellt:
Man använder gärna fartkamerorna för att plocka trafikanter som anser sig vara "immuna" mot blixtar.
En dold post som rapporterar att kameran löst ut, och en stoppkontroll längre fram för att säkerställa identiteten på den man stannat - för att kunna skicka böterna till rätt ställe, kolla körkort och nykterhet etc etc etc.
Nästa stora skillnad är att man tillämpar dagsböter för fortkörning, och ja - man tar reda på vad du
egentligen deklarerar för i ditt (nordiska) hemland och debiterar därefter.
Man skall inte tro att det blir billigt bara för att man är student, pensionär eller nolltaxerare.
Däremot kan det bli rent astronomiskt dyrt om man tjänar bra med deg...
Vidare plockar man gärna körkort på plats, och kan förbjuda fortsatt färd vid grova överträdelser genom att beslagta nummerskyltar.
Hårt...? Tja, men rättvist, anser jag nog.
Vet man vad som gäller från början så funkar det.
...och, det är inte som Norge.
Hampe